Sommaren -10 spenderade jag och Alice nästan varenda dag tillsammans, vi var i stallet nästan hela dagarna och vi hade det hur mysigt som helst. Vi red ut nästan hela tiden, vi skrattade och vi flamsade hela tiden. Jag saknar den tiden för då spelade det ingen roll ifall ridpasset egentligen gick rent åt helvete för vi hade alltid roligt. Jag och Alice umgås fortfarande jätteofta och vi har alltid jätteroligt och vi gör ofta helknäppa och störda saker. Men jag saknar fortfarande våra galna ridturer, våra knasiga idéer i stallet och jag saknar bara helt enkelt att rida med henne. Jag önskar att jag hade haft kvar Dattan och bytt stall tillsammans med henne för vi har alltid kul när vi rider vad vi än gör, spelar inte roll om det är ett dressyrpass, hoppning i paddocken eller uteritt. Det är alltid roligt. Jag hoppas att vi kan ha hästarna i samm stall igen för jag saknar det verkligen.